cineastens

Suck och stön.

 

Taken var en enorm succé eftersom det var en film som inte hymlade med sina avsikter. Pang pang, boom boom, Liam Neeson som far omkring som en dåre och högg ihjäl allt och alla i sin väg och utförde avancerade manövreringar som hade gjort självaste Bruce Lee grön av avund. Inte särskilt trovärdig med andra ord, men det gjorde inget, för Taken var fantastisk i det avseendet att den inte försökte vara något den inte var. Fokusen låg på att göra en jävligt underhållande actionfilm med världens coolaste huvudperson, och för det får den en eloge.

 

Taken 2 befinner sig tyvärr på milsavstånd från sin föregångares dristighet. Faktum är att Taken 2 fick mig att fundera på att det borde finnas en specialdomstol som åtalar och dömer alla människor som på ett eller annat sätt medverkat i att låta genomusla filmer mygla sig till en eller två timmar på bioduken.

 

Brian Mills (Liam Neeson) är nu en gammal gubbe men fortfarande precis lika driftig och livsfarlig som alltid. I denna film har hans f.d. fru och dotter en större roll, till min besvikelse. På något sätt lyckas hela denna familj återigen hamna i kidnappningsdrama, och denna gång är det fadern till en av de hundratals scumbags i förra filmen Brian roade sig med att döda som vill hämnas. Man startar en hämndaktion bestående av tjugotals blodtörstiga albaner som tar sig till Istanbul, där Brian med familj befinner sig, för att lära vår hjälte en hård läxa. Efter den massaker Brian Mills åstadkom förra gången tänker man att skurkarna borde ta vara på de få familjemedlemmar de har kvar istället, men som det framgått ovan så är ju trovärdighet en petitess man inte brytt sig om i Taken 2.

 

Liam Neeson sviker inte. Det är inte hos honom problemet ligger, eftersom han är precis lika övertygande i sin roll som innan. I en taxifärd med exfrugan känner Mills på sig att något är minst sagt skumt när flertal mystiska män dyker upp lite här och där, och exakt som i förra filmen slösar han inte en tiondels sekund på funderingar, utan sätter genast igång att instruera frugan i vad hon skall göra härnäst, därifrån sätts filmen ordentligt i i fart.

 

 

Däremot, till skillnad från Taken så har uppföljaren misslyckats kapitalt vad gäller att engagera publiken i vad som pågår. Tvärtom kände jag mig extremt irriterad på frugan och tonårsdottern (som för i övrigt spelas av en trettioåring) och kommer på mig själv med att hoppas att de skjuts ihjäl snart så vi får slut på fånigheterna. Det är oinspererade slagsmålsscener, tråkiga repliker, trista karaktärer och i det hela en jävligt bajsnödig historia som ger upphov till fler frågor än den ger svar på.

 

Detaljen som fick min fucking-bullshit-indikator att blinka ilsket måste vara en av de sista scenerna med den "avgörande" fightingscenen där Brian Mills står öga mot öga med.....en helt random alban. Ett sådant antiklimax så det skriker om det.

 

Enda anledningen till att denna film inte får bottenbetyg är för att Liam Neeson, trots bedrövligt rollval, är en mördarmaskin värd namnet. Utan honom hade Taken 2 sjunkit snabbare än Titanic och direkt joinat sina vänner i DVD-hyllan.