cineastens

Regissör: Pierre Morel
Manusförfattare: Luc Besson (Leon, Nikita), Robert Mark Kamen
Skådespelare: Liam Neeson

"I don't know who you are. I don't know what you want. But I have skills that make me a nightmare for people like you. If you let my daughter go now, that'll be the end of it. But if you don't, I will find you, and I will kill you"

Något förkortat, men här har vi i min mening ett par klassiska repliker som Liam Neeson levererar med sådan iskallhet att han kvalar in på min lista över en av de mest skräckinjagande mördarmaskiner jag sett på vita duken. Om vi backar några steg:

Den före-detta CIA-agenten Brian Mills (Liam Neeson) har gett upp sin karriär för att flytta närmare dottern som bor med Brians frånskilda fru. Han kämpar för att ta igen alla förlorade år och försöker återuppta relationen med sin dotter, vilket visar sig vara svårare sagt än gjort, då man har en dotter som inte verkar bry sig så värst mycket och en exfru som står i bakgrunden och hånar ens tappra försök. Nåja.

Dottern reser eventuellt iväg till Paris tillsammans med sin blonda och stortuttade väninna i en väldigt stereotypisk roll, och deras syfte med resan är att stalka ett band som ett par patetiska groupies genom halva Europa. Tyvärr hinner de inte ens få smaka fransk croissant innan de kidnappas av ett par butcha albaner som sysslar med sexhandel. Ett rätt så hemskt och hopplöst öde för de flesta, men inte för den som har Brian Mills som sin far.



Maken till liknande effektivitet har jag nog aldrig sett. Istället för att slösa ett par värdefulla sekunder på gråt och förtvivlan efter att man just pratat med sin dotter i telefon medan hon blivit bortrövad, använder Brian Mills alla sina kunskaper som han samlat på sig under sina år som högst dödlig CIA-agent, och beger sig ut på en jakt som, åtminstone de hallickar som överlevde i filmen, sent kommer glömma.

Taken är en film som kräver att man lämnar kvar all logiskt tänkande i toaletten innan man intar TV-soffan, annars kommer man sitta där och irritera sig ihjäl på att filmen innehåller fler logiska luckor än bananflugor kring en rutten banan. Lyckas man med det har man en riktigt spännande upplevelse framför sig.

Liam Neeson är som en korsning mellan Jason Bourne i Identity och en flyförbannad Jack Bauer, minus all gapande. Han leverar sina repliker med stor inlevelse och fungerar riktigt bra som ostoppbar, oövervinnlig mördarmaskin. Visst är det rätt fånigt med alla de orealistiska fightscener där Brian ensam tar sig an gäng efter gäng utrustade med vapen, men trots den lilla detaljen är det här en intressant film som samtidigt visar en värld som är högst realistisk och inte det minsta fånig.

Det finns även en del tvivelaktigheter gällande skådespelarinsatser (exempelvis Brians dotter som istället för sympatier bara lockade fram irritation), och andra självklarar delar som de redan nämnda logiska luckorna, så rekommenderar jag den här rullen vare sig man vill få en inblick i hur det fungerar med sexhandel, eller bara vill roa sig med massor av action, massor av våld och massor av underhållning.